Fint blommogram från mamma, Micke o Elvis |
Tisdagen var min födelsedag och syster kom för att vara barnvakt på förmiddagen, så att jag kunde ge mig ut och springa. Dessvärre blev det ingen positiv löptur. Efter 2 km började jag känna av vaden och vid tre kilometer var jag tvungen att gå. Fick halta mig hem efter att det känts som om det krampade i höger vad. Exakt det som jag kände för första gången i augusti förra året... Att maratonplanerna nu känns väldigt osäkra förstår ni säkert... Och fungerar det ej så får jag hitta på en ny utmaning för att få inspiration. Beslutet kommer jag att ta i december eller november, beroende på hur det känns. Just nu blir det dock ett två veckors löpuppehåll. Mot slutet av promenaden hem kändes det dock bättre i vaden igen. Men att springa var inte att tänka på. På kvällen körde jag faktiskt min Bodybalanceklass trots att det var min födelsedag. fick dock komma hem till en 3-rätters. Perfekt avslut på en härlig födelsedag, bortsett från vaden...
Härligt med levande blommor hemma, pappa siktar alltid stort |
Present till blivande huset |
På onsdagen gick jag till Friskis och styrketränade. Det blev bland annat excentrisk tåhäv, som eventuellt kan vara till hjälp för min vad. Jag läste lite på nätet om liknande problem och även där hade den excentriska träningen förespråkats. Sedan körde jag igenom hela kroppen och det kändes bra. Efter träningen kändes det bättre i vaden, som att stelheten släppt.
Torsdagen blev också en vilodag och på fredagen var vi uppe i Stockholm för att köra igenom det nya bodypumppasset. Jag kände mig då väldigt stark i kroppen, vilket kändes riktigt positivt. Vi fick träna extra mycket på frivändningar, vilket var riktigt bra. Jag Fick till en ny känsla och många bra tips till hur jag kan instruera marklyft och frivändningar.
En träningsvecka med mycket styrka blev det, men lite mindre träning och rörelse än vanligt. Det kanske till viss del varit bra, då min sömn denna vecka varit sisådär. Meja vaknar nu oftare på natten och äter, vilket gör att den långa stunden jag fick sova i sträck försvunnit. Till det har vi det här mörkret som envisas med att stanna. Så jag känner inte att jag under veckan som varit haft det flow jag brukar känna. Men jag ser verkligen fram emot att få åka iväg på semester snart och ladda lite batterier tillsammans med sambo och Meja. November har varit intensiv, men december ska få gå i lugnets tecken. Jag kommer inte leda några klasser på schemat och har mindre PT-timmar inbokade, vilket känns skönt. Jag älskar julen och ska se till att njuta av den, hela december. I mitten av december får vi även tillgång till vårt hus, vilket är så spännande och kul.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar