Dag 23 var det dags för pulspasset. Det gick mycket bra och Falaks teknik har blivit mycket bättre i många övningar. Idag gjorde hon en jättefin planka och armhävningarna såg riktigt bra ut. Styrkan kommer sakta men säkert. Jag korrigerade också lite i passet eftersom Falak hade svårt att genomföra det på egen hand hemma. Så nu när jag åker iväg på semester hoppas jag verkligen att hon klarar att köra igenom passet själv två gånger, vilket jag utan tvekan tror att hon klarar. Dagen avslutades med den långa avslappningen 20 minuter. Alltid lika skönt att slappna av efter ett hårt pass.
 |
| Ser riktigt bra ut det här :) |
Idag torsdag hade jag sagt till Falak att vi skulle ut och springa lite. Jag vet att Falak gärna vill komma igång med att springa. Därför tänkte jag att det var bra att se hur det skulle fungera för Falak, vad hon orkade och hur det kändes i kroppen. Dessutom har Falak problem med att vara långt från ett hem och just utomhus, så det var hon lite orolig för. Men allt gick toppenbra. Vi började gå från mig mot Vilsta. Efter 5 minuter sprang vi i 1 min, sedan vilade vi i 2. Så höll vi på i ungefär 40 minuter och det gick toppen. Vi körde också några längre sträckor, så Falak sprang totalt i 15 minuter. Löpningen gick bra och det kändes även bra i Falaks kropp, frigörande. Därför är detta något vi kommer att fortsätta med en gång per vecka tillsammans, liksom pulspasset.
Nu har Falak en vecka av egen träning framför sig, när jag är på semester. Sedan är det dags för den första vägningen och mätningen för att se de mätbara resultaten av vad som har hänt med Falaks kropp. Det är dock känslan och de psykiska barriärerna som är det viktigaste förändringarna i nuläget. Det andra är en bonus. Och resultatet av livsstilsförändringen och välmåendet är över förväntan. Varje dag tar Falak ett kliv i rätt riktning. Och det här är bara början. Heja Falak!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar