Som ni säkert märkt har det vart lite paus på bloggen. Efter en sprudlande start hände det saker i mitt liv som gjorde att jag fick stanna upp. Veckan 38 var en ganska mörk vecka. Och jag tror inte bara jag talar för mig själv då. Många tråkiga saker hände under denna vecka och jag kan nog utse det som en av mina värsta veckor i livet. Men vad gör man då efter en sådan vecka?
I livet finns det mycket gott, mycket som kan göra oss glada och lyckliga. Men ibland händer det saker som gör oss ledsna, arga, oroliga mm. Självklart ska vi få känna dessa känslor och vara ledsna, arga och oroliga. Men vi behöver också orka ta kraft och komma tillbaka. Vi behöver lägga saker bakom oss och gå vidare. Vi behöver se framåt och acceptera det som hänt och förhålla oss till det. Och ibland behöver vi också ta emot hjälp. Det finns många fina människor här på jorden som bryr sig om andra. Ofta visar sig dem när det är svårt och tufft i livet. Jag är tacksam för det stöd jag fått. Och jag kommer att ta emot den hjälp jag kan få. För ensam är INTE stark. Det är tillsammans vi är oövervinnliga.
Så nu ska jag lämna v.38 bakom mig och se framåt. Bloggandet är igång igen, vilket känns väldigt roligt. Men jag vill skicka med en tanka till er som läser. Kom ihåg hur viktigt det är att ibland stanna upp och visa att man bryr sig. För det är tillsammans som vi tar hand om varandra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar