fredag 26 september 2014

Träningstokig och mamma - v.8


Veckan som gått har varit utmanande. Välmåendet finns där, men sömnbristen är ett faktum. 

Blir några koppar om dagen...

I måndags bestämde jag att vi skulle köra igång på riktigt med metoden från Gina Ford för att få Meja att sova hela natten. Men redan efter första dagen kände jag mig väldigt begränsad och för första gången lite stressad varje gång jag kände att en rutin föll. Och efter att jag provat några dagar kändes det som om hela Mejas gamla sovrutin som var på väg framåt föll. Istället för att vakna 2 gånger per natt, vaknar hon nu 4-5... Gillar rutiner, men vi har hitintills låtit Meja anpassa sig efter våra rutiner och jag tror kanske att det är ett mer vinnande koncept för min del. Jag har dock inte gett upp helt än på metoden, då jag vet att det fungerat för en vän. Pendlar varje dag, vilket inte är det bästa. Men många till nätter och dagar med lite sömn orkar jag inte med...


Varför sova när man ska vara vaken på gymmet?

Trots sömnbrist har jag försökt att hålla igång träningen som vanligt. En dag försökte jag vara hemma bara för att återhämta mig och sova. Men när jag inte är aktiv alls får jag inte heller ro att sova. Så vid fem tog jag mig i halvpanik ner på stan bara för att få komma ut. Oj, om det var skönt. Förstår verkligen hur viktigt det är att komma utanför dörren för mig och aktivera mig tillsammans med Meja förstås. 

Nya skorna funkar finfint :)
Under veckan har det blivit 2 styrkepass, ett bodypumppass, 2 löppass 3,5 och 4 km och ett bodybalancepass. Meja har vaknat båda gångerna jag vart på Friskis. Första gången gick jag hem efter löpningen, andra gången tog jag en amningspaus och kunde sedan fullfölja mitt pass med en hyfsat nöjd dotter :) Just nu känns det som om hon är vaken, typ jämt... 



Och nog känns det i kroppen att sömnen inte infunnit sig. Känner mig inte alls lika stark och pigg, vilket inte är så konstigt. Hoppas att det vänder nästa vecka, för att inte sova = tortyr. Men antar att man ska uppleva detta som småbarnsförälder. Det hör liksom till. 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar