Mot Maraton eller...

Idag testade jag min nya pulsklocka och tog mig ut på milen. Var ett tag sen sist... Är väldigt nöjd med mitt köp och det är verkligen en ny motivationsfaktor inför min löpträning. Det blev en puls- och GPS klocka från Garmin, Forerunner 210. Den kostade 1389 kr på Media Markt, vilket jag tycker är ett helt okej pris för en sådan klocka.Jag kan mäta snitthastighet, min puls och även ställa in intervaller med den, precis de funktionerna jag var ute efter. Dessutom är pulsbandet mjukt och sitter åt jättebra, så det blir inga problem med kontakten.

Att använda pulsklocka är också en del i att lära känna sin kropp. Hur känns det i kroppen vid olika tempon och vad händer med pulsen. Det är spännande att se hur små förändringar i terrängen ändrar puls och hastighet, liksom tankarna. Pulsklockan är för mig ett verktyg som kan hjälp till med att lära känna mig själv och min kropp bättre. Jag kommer dock inte stirra mig blind på klockan alltjämt, vilket lätt kan hända. Känslan i kroppen är precis lika viktig att lyssna till, men klockan kan ibland hjälpa till för att få en annan förståelse. Idag när jag var ute lufsade jag på i mitt 6-minuterstempo och det stämmer rätt väl överens med hur jag har upplevt min löpning tidigare. I mitt långdistanstempo har jag ganska lätt för att köra på i samma hastighet. Det jag behöver mer hjälp med är vid intervaller och när jag ska köra tuffare löpning och kortare sträckor. Det är min utmaning, speciellt eftersom jag tycker det är absolut skönast att springa i mitt 6-minuters tempo. Att gå över den där gränsen när det känns riktigt jobbigt i löpningen, är inte min favoritträning. Men ibland behöver man utmana sig lite, våga pröva saker utanför sina ramar, för att utvecklas och hitta nya vägar.

7 september är det Tjejmilen och drömtiden är under 50 min.... Är väldigt osäker på om jag fixar det, eftersom löpträningen fått stå åt sidan till nu. Jag har i alla fall 10 veckor på mig nu så vi får se... Allt är möjligt!

Och vad är det där med Maraton då, som står som rubrik på dagens inlägg. Jo, en dröm jag har är att springa New York Maraton, 2014 eller 2015. 2014 är redan fullt med Springtime, men ibland blir det restplatser. Hawaii finns också med som ett alternativ. Dock ska jag innan dess då ha klarat av att springa Stockholm Maraton först. Det är mycket att tänka på, men på PT- utbildningen bestämde jag med 2 andra att vi skulle springa Maraton nästa år i maj i Stockholm. Och när jag har sagt något, så brukar det bli så för min del... Kanske, kanske, är detta starten mot min resa att klara ett Maraton. Är det någon Eskilstunabo som vill anta den utmaningen med mig, hör av er på bloggen, facebook, eller mail. Kan vara skönt med lite träningskompisar inför ett sådant krävande mål. Vill gärna komma i kontakt med andra också som har samma planer. Att få inspireras av andra ger mig mycket motivation och inspiration. Fortsättning följer...